En blogg med tips för dig som går på högstadiet. Om böcker, studieteknik, länkar och annat nyttigt.
Österledskolan
fredag 29 augusti 2014
Expertverktyg!
Kommer du inte riktigt ihåg Upptäcktsresanden och skulle behöva lite hjälp för att utveckla din läsning, här följer Expertverktygen som vi jobbar med för skönlitterära texter:
Klara!
Nu är alla elever inlagda i systemet, välkomna in i biblioteket för att låna böcker, eller läs tidningar, eller läs fakta böcker, eller spela schack, eller få studievägledning av Torbjörn, eller prata med Linda, eller.... ja, du kan göra mycket i biblioteket. Titta in vetja'!
lördag 23 augusti 2014
Välkomna tillbaka till ett nytt läsår!
Då har biblioteket öppnat för 8:or och 9:or och så snart alla nya är inlagda i datorsystemet då är även alla sjuor välkomna!
måndag 18 augusti 2014
Rapport för kursen
Här följer min rapport för kursen:
Projekt Utbildningsbibliotek, IKT och nya medier
Bakgrund
Målgrupp
Emperi
Projektbeskrivning
Utvärdering av projektet hittills
Undervisningssituation
Referenser
Projekt Utbildningsbibliotek, IKT och nya medier
Bakgrund
I skolans styrdokument står det att läsa om hur vi ska
utbilda våra barn och ungdomar för att ” … finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i
samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.” (Lgr 11 s. 8). Ett av
de medel som står till buds och som vi är skyldiga att använda är modern
teknik. I de övergripande målen står att läsa att barn och ungdomar ska
utbildas så att de ”kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande,
kommunikation, skapande och lärande” (Lgr 11 s.15). Även i enskilda ämnen finns
det specifika instruktioner om hur modern teknik ska integreras i
undervisningen, några exempel är: Bild: ”Rättigheter och skyldigheter, etik och
värderingar när det gäller bruk av bilder samt yttrandefrihet och integritet i
medier och övriga sammanhang”(Lgr 11 s. 23), och samhällskunskap:
Information och kommunikation
• Mediernas roll som informationsspridare,
opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer.
• Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll,
till exempel en dagstidnings olika delar. Nyhetsvärdering och hur den kan
påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs,
till exempel utifrån kön och etnicitet.
• Möjligheter och risker förknippade med Internet och
kommunikation via elektroniska medier. (Lgr 11 s. 203)
I förordet till sin bok beskriver Elza Dunkels en händelse
från en av hennes föreläsningar. Hennes dotter Maya blir efter föreläsningen
tilltalad av en av åhörarna. Denne säger att det måste vara jobbigt med en mamma
som kan så mycket om datorer eftersom hon då inte får göra något. Dottern
viskar sedan till sin mamma att det som de inte förstår är att om föräldrarna
vet mycket får barnen göra vad som helst (Dunkels 2012, s.7). Berättelsen har
fastnat hos mig, ju mer vi föräldrar och pedagoger vet, desto mer kan vi
såklart hjälpa och stötta våra barn och elever och således lära dem att hantera
det som de möter så väl på nätet som i livet.
I Unescos ramverk för lärare och lärarutbildningar trycker
man på vikten av att pedagoger vidareutbildas och menar att Sverige en gång
varit ledande inom medieundervisning (Carlsson 2013 s. 104) men sedan dess
tappat, något som det är viktigt att vi ändrar på.
För att fånga ungdomar och stimulera deras lärande är det
väsentligt att pedagoger möter dem där de själva befinner sig i sitt lärande
och med de verktyg de själva använder så som film och internet, och för att
kunna göra det behöver pedagogerna själva känna sig bekväma med och använda sig
av dessa medier.
Målgrupp
Den skola som jag jobbar på heter Österledskolan och är en
7-9 skola i Karlskoga med ungefär 280 elever. Vi har även elever från
grundsärskolan och en särskild undervisningsgrupp för elever med asperger.
Biblioteket på skolan riktar sig främst till ungdomarna men även som en resurs
till lärare och personal på skolan. Bloggen som jag startat är tänkt att även den
rikta sig till denna målgrupp men även i viss mån till föräldrarna.
I sin undersökning Sverige och Internet från 2012 redovisar
Olle Findahl att 90% av ungdomar i åldern 12-15 använder dagligen internet, och
av deras föräldrar är det ca 60% som dagligen använder internet. Med bakgrund av denna statistik är det ännu
viktigare att skolan bidrar till förståelse och lärande om och med internet.
Emperi
Min emperi blir min egen erfarenhet av användandet av
IKT-verktyget under själva projektarbetet.
Projektbeskrivning
Jag har valt att utveckla en lärblogg för skolbiblioteket på
den skola där jag jobbar. Jag har länge velat testa att jobba med blogg som
IKT-verktyg och fick nu tillfället att äntligen göra det. Stämmer man av mot
målgruppen så ser man att 40 % av de som använder internet läser någon gång
bloggar, 9 % gör det dagligen. Men av ungdomar i åldern 14-15 år läser ca 80%
av flickorna bloggar någon gång, medan ca 30% av pojkarna gör det. (Findahl
2012). Blogg är ett välanvänt IKT-verktyg för bibliotek och skolor, rekommenderat
av skolverket (Johansson, H. 2013). Det har även varit i bruk under många år så
både elever och föräldrar har en stor chans att känna sig hemma med verktyget.
När jag planerade min blogg ville jag att den skulle ha
flera syften. Dels att den skulle vara ett sätt att synliggöra mer det som sker
på skolan och då främst i biblioteket, genom det som jag själv la upp på
bloggen och förhoppningsvis genom det som eleverna så småningom kommer att
bidra med. Dels ville jag även att bloggen skulle ha syftet att underlätta för
elever, lärare och föräldrar genom att länka till användbara sidor, ge kunskap
om studieteknik och informationssökning. Mitt tredje syfte var att bloggen
skulle ha en läsfrämjande effekt genom boktips och diskussioner kring läsning.
Då jag inte jobbat med bloggar tidigare valde jag ett
bloggverktyg, Blogger, som rekommenderades av skolan, i litteratur (Dunkels
2012, Diaz 2012) samt av kurskamrater. Det visade sig precis som sagts att det
var lättarbetat och snabbt gav ett hyfsat resultat. Efter bara några timmar
hade jag trots min oerfarenhet en fungerande blogg.
Utseendemässigt hittade jag ett tema som i färg och form
korresponderade med skolan och för att visa att det inte bara var biblioteket
som var det viktiga med bloggen valde jag att lägga in en bild på hela skolan i
sidhuvudet.
Jag började med att bjuda in några kollegor för att lära mig
hur den fungerade och för att få lite feed-back på innehållet. Nästa steg var att fylla bloggen med mer
innehåll. Jag hade gjort en grundstomme från början med lite länkar men behövde
lägga upp inlägg. Mina inlägg riktade sig främst mot syfte tre ovan, d.v.s.
läsfrämjande, med boktips, eftersom en årskurs i skolan i samma veva fick
möjlighet att lyssna på författarföreläsningar av två kända ungdomsförfattare,
Katarina von Bredow och Johan Unenge.
Nästa steg efter att jag testkört bloggen i ett par veckor
var att göra den officiell, i och med detta tog jag ett samtal med vår rektor
och diskuterade igenom vad vi behövde tänka på. Den viktigaste punkten var att
eventuella kommentarer skulle godkännas först så att inte eleverna skrev nedsättande
eller opassande saker om varandra eller varandras arbeten. Denna funktion var
inte svårt att ställa in i programmet men jag misstänkte också att det inte
skulle bli ett så stort problem då elevernas intresse för att kommentera en
skolbiblioteksblogg säkerligen åtminstone till en början är sval. Jag har
hittills inte fått någon kommentar, vilket är lite synd men även detta kan
förändra sig över tid när bloggen blir mer etablerad på skolan. Statistiskt
sett kommenterar 80 % av ungdomar i åldern 12-20 saker på internet (Findahl
2012, s.17) så det blir förmodligen mer aktivitet på bloggen framöver om
eleverna finner den givande. Bloggen
rullade sedan på under resterande delen av terminen, jag la in något inlägg i
veckan och även några elever la upp inlägg.
Utvärdering av projektet hittills
När jag nu i efterhand utvärderar bloggen upplever jag att
den saknar visa delar. Jag måste lägga till information som knyter den närmare
till skolan, information om vem jag är, information om skolan och om vårt
bibliotek. Jag märker också att det har varit svårt att få elever och kollegor
engagerade i att producera material som vi kan använda på bloggen, det blir
huvudsakligen jag som gör inlägg. Detta tänker jag är något som förändras över
tid när bloggen blivit mer etablerad och lärarna på skolan ser detta som ett
sätt att nå ut med elevernas arbeten och publicera något som verkligen får en
riktig avsändare, inte bara en tänkt sådan, vilket ofta är fallet i skolans
värld. Det kan även bero på att jag
startade bloggen under en i skolvärlden väldigt hektisk period, april- juni, då
arbetet med betyg och betygsättning är som mest hektiskt.
Den grupp elever som jag på denna korta tid faktiskt fått
engagerade är skolans biblioteksråd, som lagt upp en del egna inlägg med
boktips.
Arbetet med bloggen har varit roligt och inte så krävande som
jag i början befarade och jag planerar att fortsätta driva den även nästa
läsår. Efter det tänker jag göra ytterligare utvärderingar, både en egen
reflektion och denna gång få elever och personal på skolan engagerade, för att
se om bloggen uppfyller sina syften. I
dagsläget upplever jag inte att den gör det men det tror jag beror på att den
varit aktiv så kort tid. Jag har inte kunnat göra någon utvärdering på skolan
hos lärare och elever eftersom de nu har sommarlov och bloggen varit igång så
kort tid dessförinnan.
Jag har också funderat på om bloggformen når sina tänkta
användare då det i statistik visar sig att endast cirka en tredje del av pojkarna
i målgruppen läser bloggar men man får ju tänka sig att detta är ett komplement
till den övriga skolinformationen och inte den enda kommunikationskanalen. Vill
man nå pojkarna verkar det som om man måste ha spelinspirerad information, och
något sådant verktyg har jag ännu inte hittat men det vore ju önskvärt!
Undervisningssituation
En konkret undervisningssituation där bibliotekarien och
lärarna på skolan skulle kunna samarbeta och använda bloggen som ett
IKT-verktyg är arbetet med lässtrategier i åk 7. Syftet med undervisningen är att
öka elevernas läsförståelse och läslust, vilket var två av syftena med min
blogg.
I arbetet med lässtrategier utgår pedagogerna från Barbro
Westlunds bok Att undervisa i
läsförståelse (Westlund 2009). Lärarna har utarbetat fyra olika
”Expertverktyg”, dessa står att finna på bloggen, utifrån de fyra lässtrategier
som Westlund redogör för; den första, att förutspå och ställa hypoteser, den
andra, att ställa frågor, den tredje, att reda ut oklarheter och den fjärde,
att sammanfatta (Westlund 2009, s. 266). För att eleverna lättare ska ta till
sig begreppet används termen ”Expertverktyg”, med motiveringen att om man är en
expertläsare så använder man dessa lässtrategier automatiserat. Lässtrategierna är förtydligade med stödfrågor
och tips för att eleverna ska kunna använda informationen själva när
modellarbetet är avslutat.
Arbetsgången är att lärarna högläser ur en bok och
modellerar expertverktygen med eleverna, att tillsammans få öva på det som man
sedan ska göra enskilt har visat sig vara en framgångsrik pedagogik. Metoden
med strategilektioner är hämtad från Britta Stenssons bok Mellan raderna (Stensson 2006). Lärarna går igenom ett verktyg i
taget och tänker högt kring det som läses. Eleverna får själva tänka och föra
ner sina funderingar i läsloggar som efter avslutat lektion lämnas in till
läraren för genomläsning och kommentar. Så långt i undervisningssituationen har
bibliotekarien mest varit rådgivande angående högläsningsbok och delaktig i
planeringen av undervisningen. När läraren modellerat lässtrategierna med
eleverna börjar sedan bibliotekariens arbete med att hjälpa eleverna att hitta
sina egna böcker att läsa och använda expertverktygen på. Här tänker jag mig
att bloggen kan komma in som inspiration. Bibliotekarien bokpratar för eleverna
om böcker som de kan läsa och lägger även ut en del av dessa tips på bloggen
för de elever som varit frånvarande eller som något att gå tillbaka till. Även
expertverktygen finns att tillgå på bloggen för de elever som behöver repetera
fler gånger eller om man vill använda dem när man studerar hemma. Klassen
varvar sedan högläsning och modellerande med enskild läsning till dess att alla
elever hunnit läsa minst en bok och högläsningsboken är utläst och alla
expertverktygen väl tränade. Under tiden som eleverna läser sina böcker
använder de post-it lappar och sin läslogg för att skriva ner tankar och
funderingar kring sina böcker som sedan diskuteras med kamraterna i klassen
(Stensson 2006, s.45)
Lärarna och eleverna ska sedan efter genomfört läsprojekt
redovisa sina böcker. De använder den
fjärde lässtrategin, att sammanfatta. De elever som sedan vill, har möjlighet
att lägga ut sina sammanfattningar tillsammans med en bild på den bok de har
läst på bloggen. Ett problem som jag ser
här är att vår skola, Österledskolan, inte är en en-till-enskola och att
tillgången till datorer och lärplattor är ganska begränsad. Eleverna blir
därför tvungna att göra sina sammanfattningar med penna och papper först i sina
läsloggar och sedan turas om att skriva rent dem digitalt och maila in dem till
mig för publicering. Det kan bli lite tidsödande men kan även, å andra sidan ge
en bättre text när den genom renskrivningen bearbetas ytterligare en gång.
Eftersom detta arbete kommer att genomföras i flera klasser
samtidigt och några elever kommer att ha läst samma böcker så kan de kommentera
varandras inlägg, och jämföra med sin egen erfarenhet av boken, de bidrar
därigenom till den formativa bedömningen av arbetena och tränar sig på att ge
och få resons, mål som finns med i Lgr 11. Det kan ju även vara en uppgift från
läraren att ge positiv respons på någon annans arbete. Genom att eleverna får
möjligheten att publicera sina arbeten i bloggen får de autentiska läsare
utöver läraren. Detta uppmuntrar till
att arbetet blir mer genomarbetat och ger också en större arbetsglädje, då de
ser att någon har nytta av och läser deras texter. Patricia Diaz redogör för
detta som en av flera fördelar med att publicera sina texter på nätet (Diaz
2012, s.116 ff). Andra fördelar med webbpublicering som också Diaz tar upp är den
formativa bedömningen som jag skrev om tidigare och även ökad möjlighet till
ämnesövergripande arbeten. Att publicera sina texter kan upplevas som
obehagligt för vissa lever till en början skriver Diaz vidare och detta är en
erfarenhet som jag delar. Om man uppmuntrar eleverna att göra ett arbete som de
är nöjda med och stolta över så brukar dock glädjen över att se sina arbeten
publiceraed överväga nervositeten för de flesta elever. Genom att lägga ut
arbetena på biblioteksbloggen får vi även den transparens vi önskar i skolan,
att föräldrar och andra ska kunna se vad vi jobbar med.
Med denna undervisning kommer jag att nå alla tre syften jag
hade med att starta biblioteksbloggen. Genom webbpubliceringarna av elevernas
sammanfattningar synliggör vi det som sker på skolan. Syfte nummer två, att
underlätta för eleverna i deras undervisningssituation bidrar vi till genom att
expertverktygen läggs upp på bloggen som stöd i studieteknik. Mitt tredje
syfte, att verka läsfrämjande och ge läslust når jag förhoppningsvis genom de
boktips i samband med bokpraten som läggs ut på bloggen. Det mål som jag har
kvar att arbeta mot är att få fler elever att läsa och kommentera varandras
arbeten men även detta mål kan jag ha möjlighet att utveckla med detta arbetssätt.
Referenser
Carlsson, U. (red.) (2013). Medie- och informationskunnighet i nätverksamhället: skolan och
demokratin.
Göteborg: Nordicom.
Diaz, P.(2012), Webben
i undervisningen: digitala verktyg och sociala medier för lärande. 1 uppl.
Lund: Studentlitteratur.
Dunkels, E. (2012). Vad
gör unga på nätet? Malmö: Gleerups.
Findahl, O. (2012) Svenskarna och Internet 2012. URL: https://www.iis.se/docs/SOI2012.pdf
Johansson,H. (2013), Fakta om bloggar. http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/2.5302/fakta/bloggar-1.151964
[2014-08-14]
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och
fritidshemmet 2011 (2011) Stockholm: Skolverket.
Stensson, B (2006), Mellan raderna. Strategier för en tolkande
läsundervisning. Göteborg: Daidalos AB.
Westlund, B. (2009), Att undervisa i läsförståelse, lässtrategier
och studieteknik, 2.upplagan, Stockholm: Natur & Kultur.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)